Som trött förälder tillbringar man sällan kvällarna annat än framför tv:n. Då onsdagar har noll och intet att erbjuda slängde maken in en film. Vi såg inte en romantisk komedi (min favvogenre = full underhållning, noll hjärnceller i arbete), utan en alldeles fruktansvärd film Blood diamond. Jag måste faktiskt, för att jag ska kunna sova, gå ner till guldsmeden och fråga vad som egentligen döljer sig i min vigselring.
Fy fan, pardon my French, vad världen suger. Sådana här aha-upplevelser, som man får lite då och då, får mig verkligen att undra om det finns någon vits med att engagera sig överhuvudtaget, allt är ju ändå åt skogen. Varför skaffade jag barn, finns det något syre kvar när han tar studenten? Har alla länder i Sydamerika förvandlats till en koka-odling då? Finns Afrika? Kommer folk att sluta hacka ihjäl varandra på Sri Lanka?
Som skolpolitiker i Uppsala kan jag också bli lite trött på allt gnäll, dels det allmänna på skolan, dels av elever, föräldrar, lärare och politiker. När jag pluggade i Tanzania bodde vi på ett lärarcollege och besökte en radda skolor på landsbygden. Skolorna bestod av typ 3 väggar och ett tak av korrugerad plåt. En svart tavla fanns, den enda läroboken ägdes av läraren och eleverna satt på fallfärdiga bänk-och-bord av modell småskola anno 1912. Vissa elever gick 1,5 mil om dagen enkel väg, för att ta sig till skolan. De kunde dock inte börja gå när det var mörkt, för då var alla farliga djur fortfarande ute; leoparder, flodhästar, bufflar etc. Eleverna kom fram mitt på förmiddagen, ingen mat och sedan var det dags att traska hem igen innan det blev mörkt. Då var det dags för flickorna att sätta igång med hemtjänstgöringen. Det var dock inte så stort problem att få barnen att gå till skolan och gilla den. Jämför det eviga klagandet från alla på den svenska skolan. Jag vill emigrera.
Nu ska man ju inte sluta förbättra skolan i Uppsala bara för att det är ännu taskigare villkor i Tanzania. Det är ungefär som att tycka att det räcker med jämställdhet i Sverige, bara för att kvinnnorna i Pakistan har det osannolikt mycket sämre än vi. Jag vill bara ha lite perspektiv!!!
Wednesday, May 23, 2007
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
Keep up the good work.
Post a Comment