Tuesday, February 6, 2007

Ha! Jag var före!


Remember folks, var ni såg den först.
På mig.
Redan för 6 år sen.

Att skilja på sak och person

I fullmäktigesammahang kan orden ibland låta ganska hårda från talarstolen. Personangrepp är tyvärr vanligare nu är när jag började 2002, men vissa kan helt enkelt inte sluta attackera när de väl gått ner från talarstolen. Att skilja på sak och person verkar helt enkelt vara väldigt svårt för vissa politiker.

Ilona Waldau (v) tillhör definitivt motsatsen. Jag vet inte egentligen vad hon tycker om oss på borgerliga kanten egentligen, men hon är alltid artig och trevlig när man stöter på henne. Igår fick jag känna på hennes hår. Jag är alltid avis på lockigt hår. Förmodligen för att mitt är så spikrakt att inte ens Joey-Tempest-permanenten (som jag gjorde -88, så jag vill framhärda att brottet är preskriberat!) höll i mer än ett par månader.

Dessutom har Ilona väldigt bra smak när det gäller skor.

De flesta miljöpartister brukar också vara trevliga, men det finns undantag. Läs exempelvis Maria Gardfjells inlägg från den 13 dec här. Not nice!

Sunday, February 4, 2007

Dags att ladda batterierna?

Fick häromdagen ett otroligt roligt mejl från pappa. Det finns dagar då det inte var någon vits att kliva upp:



"Hört talas om uttrycket
Dags att ladda batterierna?

Jag kommer personligen att slå ner den som använder uttrycket nästa gång.

I morse skulle jag åka med en bil åt ena hållet och mamma en åt andra hållet. Men bil 2 startade inte. Död. Totaldöd. Inte ett liv i batteriet. Inte ens whea, whao osv.

Körde båda två till mammans utbildningslokaler. Lämnade henne. Hon får ta kollektivt hem.
Det tar en timme. Med bil tar det en kvart.

Rensade mötesschemat. Kunde lämna jobbet strax efter tolv. På vägen stannar jag på bensinmack, jättestor. Säljer hyllmetrar med snacks, godis, chips, varm krov mm.
Batteriladdare? En liten klen med bara 4 ampere. Vaddelös.

Åkte hem. Åt lunch. Kollade mailen. Då var klockan kvart över ett.

Ut till garaget. Konstaterade att bilen är framkörd ända fram i garaget, vilket betyder att halva kylaren är UNDER den jättelika hyllan och lagersystem som är byggt mot väggen. Bilen går precis under lägsta hyllan. Tre tusen grejer på den hyllan. Bilen framför allt detta.
Och under.
Hur göra? Aha, man kan lägga bilen i frilägge och försöka putta tillbaka den.
Går inte. Växelspaken är låst när elen inte funkar. Alltså i absolut P-läge. Går inte att rubba bilen.
Tillbaka. Öppnar kylarlåset, snirklar mig under hyllan och lyckas peta upp kylaren , som går att öppna en decimeter!!! Mörkt. Ser inget. Tillbaka till huset hämta ficklampa.

Fryser. Kallt.

Hämtar startkablar. Öppnar grannens port. Kör in min andra bil. Kan inte komma ut, stolpe i vägen. Kör jag fram slår jag i hans hylla. Backar jag når inte sladden. Bixar, trixar, slingrar mig ut och in och till slut hurra.
Får kabeln att räcka från ena batteriets pluspol till den andra.
Skall ansluta minuspolen. Men nåpon sådan finns inte på min fina bil. Letar som en galning. Får loss locket för att upptäcka att där sitter inget batteri utan en dataanläggning tillräcklig för att driva ett kärnkraftverk.
Vad göra?

Backa ut igen, stänga grannnens port. Iväg till Mekonomen i Ektorp. Kör dit. Hindras för att det står en grävskopa i vägen. Får vänta fem minuter. Kör fram och ser skylten. Mekonomen har flyttat till Sickla köpcenter. Kör tillbaka. Grävskopan ivägen. Får vänta tio minuter. Sura gubbar blänger.
Kör mot Sickla. Stannar på en jätte-Preem. Går in. Finns varm korv, chips, godis och läsk. Och en ynka batteriladdare.

Blir vansinnig.
Åker hem. Hittar en batteriladdare. Måste koppla loss batteriet i bilen.
Sladden räcker inte. Måste tillbaka och hämta förlängningssladd.
Har kopplat in allt. Måste öppna cellerna. Försöker med tumnageln. Bryter tumnageln. Fint, lampan ”laddar” lyser. I två minuter. Sen slår den om till ”laddat”.
??? Que?

Jag ger fan i det. Låte det stå på nu. Får se i morogon vad som hänt. Jag orkar inte mer. Nu är klockan fyra. Vad håller man på med? När får man gå i pension?"


Fortsättning följer...

Saturday, February 3, 2007

Oj, det var visst mer frånvaro...

I veckans Uppsalatidningen kan man läsa om alliansens "toppolitiker" och hur de själva var i skolan. Jag hade något vagt minne av att jag hade mycket ogiltig frånvaro, skolk alltså, sista året. Trodde det var 70 timmar. Fel visade det sig, när jag tog fram mitt gamla slutbetyg. Det var 98 timmar vid 27 tillfällen...

Hoppas nu att alla Uppsala medborgare nu känner sig rätt och riktigt informerade i denna fråga!

Friday, February 2, 2007

Vet din plats!

Min bästa väninna ringde och berättade att hennes första dag på Länsrätten i Hemlig Håla någonstans i Sverige hade blivit lite lustig. Hon är jurist, men inte så fruktansvärt imponerad av sig själv eller sin utbildning. Efter att ha harvat runt på ett par myndigheter är det då dags att få tingsmeritering. Där springer nyutexade notarier, ej torra bakom öronen, omkring och och verkar väldigt viktiga. Kanske hade de inte fått plats på någon hajpad tingsrätt och nu försöker få halvsömninga länsrätten att verka ballare än vad den är, vad vet jag?

Lagom till fikat satte sig väninnan på en av de 10-talet bord som fanns i fikarummet. Oh, no no no!!! Hon hade ju satt sig vid domarnas bord. På prettorätten sitter alla notarier för sig, sekreterarna för sig och domarna för sig. De senare kan man ju inte prata med, för då kan det tolkas som man försöker smöra till sig bättre betyg. Bara det att de får betyg. Vad är det för fel på tjänstgöringsintyg, som på alla andra normala arbetsplatser?

Verkar ju bli en avlappand och trevlig tid. Good luck on you!

Själv jobbade jag min sista dag på jobbet. Det känns konstigt men kul. Ser frameot att få tycka lite mer fritt, nu när jag är "vanlig" politiker. Det kan ni som läser säkert märka framöver.

För övrigt är jag väldigt besviken på folkpartiets landstingsråd Ismail Kamil! Jag har ont i halsen nu igen. Mejlade min trevliga vårdcentral, men det var knökfullt. Återkom eventuellt efter helgen, meddelade de per mejl. Jag trodde att servicen liksom skulle vara fixad nu. Det gick ju så bra sist. Maken är också sjuk och låter som shejk Yassin, sonen hostar som en galning. Fy f-n vad jag hatar vintern.

Thursday, February 1, 2007

Nej, det tror inte jag heller

Folkpartisten Staffan Werme har anklagats av en ung vänsterpartist för att ha anfallit henne under pågående fullmäktige. Aftonbladet frågar om detta hade hänt om vänsterpartisten varit en man. Jag kryssade nej. Vad skulle du ha kryssat?

Tillbaka till plugget

Jahapp, då har man sagt upp sig! Tiden som ombudsman har varit vansinnigt kul, vansinnigt lärorik och stundtals också bara vansinnig. Nu ska jag äntligen skärpa mig och ta min examen, så jag inte fortsätter lida av fp-syndromet: examen...visst visst, har bara en D-uppsats kvar. Den vill jag inte skriva när jag är pensionär, utan nu! Upptäckte dock att teologen har flyttat från mysiga Regnellianum till SVC. Undrar vad mer som kommer vara annorlunda när jag blir student igen.

Jag skrev in mig hösten-96. Det är 10 ½ år sen och 10 ½ kilo sen + man och barn. Gissar att jag inte kommer slå klackarna i taket på Kalmar en vardagskväll eller börja pimpla drinkar kl 16 en fredag em inne i Wijkmanska salongen längre. Usch, vad nostalgisk jag blir.